Öl+grillfest = the shit
Om fem timmar smäller det. Då är det valborgsfirande hemma hos min gode vän Anders i Partille. Ska bli kul att få träffa alla goa gubbarna och Mia, grilla en mör ryggbiff, knäcka 12 öl, sitta och sentimentalsnacka ända in i midnattens månsken, klappa handen på låret i takt till Metallica och slutligen - på vanligt manér - bevittna hur Anders står och kastar upp i grannens buske klockan 23.12. Kommer bli hur bra som helst.
Just nu sitter jag ensam hemma och kolla på live DVD:n med Pink Floyd jag stolt införskaffade igår. Det är så jävla bra så jag blir tårögd.
Jag önskar alla en trevlig Valborg. Och säger som Jocke Berg: "Kom ihåg mina vänner - Fem öl... är alltid bättre än två".
DAGENS:
YouTube-klipp:
Hittade denna på 1000apor.se, där de listar de 100 roligaste YouTube-klippen genom tiderna. Här har vi en ungersk "rapstjärna" som försöker utrycka sin avsky mot allt krig och elände i världen. Lägg också märke till hur många gånger det taffliga uttrycket "yeeea c'mon" och "that's right" förekommer. Jag tappade räkningen.
Just nu sitter jag ensam hemma och kolla på live DVD:n med Pink Floyd jag stolt införskaffade igår. Det är så jävla bra så jag blir tårögd.
Jag önskar alla en trevlig Valborg. Och säger som Jocke Berg: "Kom ihåg mina vänner - Fem öl... är alltid bättre än två".
DAGENS:
YouTube-klipp:
Hittade denna på 1000apor.se, där de listar de 100 roligaste YouTube-klippen genom tiderna. Här har vi en ungersk "rapstjärna" som försöker utrycka sin avsky mot allt krig och elände i världen. Lägg också märke till hur många gånger det taffliga uttrycket "yeeea c'mon" och "that's right" förekommer. Jag tappade räkningen.
Hetluften
Nej, jag menar inte den fysiska hetluften som jag varje dag tvingas arbeta i.
Jag pratar om hetluft i arbetstermer. Idag var det nämligen dags för möte med en kund (som jag inte får avslöja pga sekretesskäl) och jag och Peter på byrån har arbetat i cirka två veckor med logotyper, en folder och grafisk layout åt hans företag (som jag inte får avslöja pga sekretesskäl). Vad hemligt det blev helt plötsligt då.
Mötet skulle börja klockan fyra. Kvart i fyra satt jag och gjorde de sista justeringarna, hade inte skrivit ut - än mindre börjat klippa och klistra så det skulle se snyggt ut. Hann i sista sekunden i vilket fall. Torka svettpärlorna kunde jag göra efteråt.
Mötet börjar i vanlig ordning och jag satte mig ner tillsammans med kunden, Carola, Rebecca och Peter.
Vi börjar gå igenom vilka förändringar vi ville göra. Han (kunden) var väldigt medgörlig om man uttrycker sig så.
Här följer ett utdrag ur mötet i grova drag (med viss modifikation för att göra texten mer intressant, men detta var ändå huvudingredienserna):
"Ja, vi tänkte att vi vårt huvudsyfte är att lyfta fram produkte..."
"Ja, ja, för fan skitbra! Det köper jag!"
"Mmmm, sen tror vi också att du kan vinna p..."
"Jamen visst, självklart. Ni kan ju det här!"
"Sen har vi då gjort några skisser på logotyper vi tror kan passa..."
"Oj, oj, oj. Fan vad fina! Det här var ju annat än den skiten jag har nu!"
"Sen har vi då gjort ett försl..."
"Å herregud! Vad fräscht! Ja, detta är ju riktigt bra. Riktigt bra."
Ja, ni förstår vilken ton mötet hade. Den mannen hade blivit glad om han fick en osthyvel i julklapp. Odiskad.
Runt halv sex var det flexa på gymmet med Robin som gällde. SportLife i Göteborg är kanonfräscht på alla sätt och vis. Men när vi traskade mot bänkpressen var vi tvungna att gå förbi ett större gäng som beundrade sina kanoner i spegeln. I detta läge framträdde en svettstank så stark att näshåren krullade sig och tanken fördes snabbt till en blandning av en tre dagar gammal spya längst bak på Grön Express och en gympatröja som blivit kvarglömd i skåpet under sommarlovet.
Inte för att låta fin i kanten av mig - jag kan ta att det luktar lite svett - men när det är på gränsen till rikslarm för dödlig gas, så tycker jag att man borde införa någon sorts "svettvakt" som visiterar alla gymbesökare genom att lukta på dem, och luktar de för jävligt - ja, då är det tillbaka in i duschen och tre strykningar deodorant som gäller.
Köpte en live-DVD med Pink Floyd idag. P.U.L.S.E. från 1994.
Ska lägga mig i sängen och dra en långsam till den nu tror jag.
DAGENS:
Fundering: Har svettapor på gymmet inget luktsinne så de kan känna hur förbannat illa det luktar?
Fundering 2: När kommer jag gråta som mest på Sweden Rock? När Def Leppard river av "Love Bites", eller nära jag inser att det är söndag och det är dags att åka hem?
Stevn Tyler och Aerosmith gjorde förra årets Sweden Rock Festival till ett minne för livet. Nu är det fan inte långt kvar till årets upplaga. Ja, ja, ja...
Jag pratar om hetluft i arbetstermer. Idag var det nämligen dags för möte med en kund (som jag inte får avslöja pga sekretesskäl) och jag och Peter på byrån har arbetat i cirka två veckor med logotyper, en folder och grafisk layout åt hans företag (som jag inte får avslöja pga sekretesskäl). Vad hemligt det blev helt plötsligt då.
Mötet skulle börja klockan fyra. Kvart i fyra satt jag och gjorde de sista justeringarna, hade inte skrivit ut - än mindre börjat klippa och klistra så det skulle se snyggt ut. Hann i sista sekunden i vilket fall. Torka svettpärlorna kunde jag göra efteråt.
Mötet börjar i vanlig ordning och jag satte mig ner tillsammans med kunden, Carola, Rebecca och Peter.
Vi börjar gå igenom vilka förändringar vi ville göra. Han (kunden) var väldigt medgörlig om man uttrycker sig så.
Här följer ett utdrag ur mötet i grova drag (med viss modifikation för att göra texten mer intressant, men detta var ändå huvudingredienserna):
"Ja, vi tänkte att vi vårt huvudsyfte är att lyfta fram produkte..."
"Ja, ja, för fan skitbra! Det köper jag!"
"Mmmm, sen tror vi också att du kan vinna p..."
"Jamen visst, självklart. Ni kan ju det här!"
"Sen har vi då gjort några skisser på logotyper vi tror kan passa..."
"Oj, oj, oj. Fan vad fina! Det här var ju annat än den skiten jag har nu!"
"Sen har vi då gjort ett försl..."
"Å herregud! Vad fräscht! Ja, detta är ju riktigt bra. Riktigt bra."
Ja, ni förstår vilken ton mötet hade. Den mannen hade blivit glad om han fick en osthyvel i julklapp. Odiskad.
Runt halv sex var det flexa på gymmet med Robin som gällde. SportLife i Göteborg är kanonfräscht på alla sätt och vis. Men när vi traskade mot bänkpressen var vi tvungna att gå förbi ett större gäng som beundrade sina kanoner i spegeln. I detta läge framträdde en svettstank så stark att näshåren krullade sig och tanken fördes snabbt till en blandning av en tre dagar gammal spya längst bak på Grön Express och en gympatröja som blivit kvarglömd i skåpet under sommarlovet.
Inte för att låta fin i kanten av mig - jag kan ta att det luktar lite svett - men när det är på gränsen till rikslarm för dödlig gas, så tycker jag att man borde införa någon sorts "svettvakt" som visiterar alla gymbesökare genom att lukta på dem, och luktar de för jävligt - ja, då är det tillbaka in i duschen och tre strykningar deodorant som gäller.
Köpte en live-DVD med Pink Floyd idag. P.U.L.S.E. från 1994.
Ska lägga mig i sängen och dra en långsam till den nu tror jag.
DAGENS:
Fundering: Har svettapor på gymmet inget luktsinne så de kan känna hur förbannat illa det luktar?
Fundering 2: När kommer jag gråta som mest på Sweden Rock? När Def Leppard river av "Love Bites", eller nära jag inser att det är söndag och det är dags att åka hem?
Stevn Tyler och Aerosmith gjorde förra årets Sweden Rock Festival till ett minne för livet. Nu är det fan inte långt kvar till årets upplaga. Ja, ja, ja...
Air Conditioning
Måste vara en av världens bästa uppfinningar. I alla fall känns det så nu när avsaknaden av en sådan funktion gör sig påmind. Sitter framför min skärm här på byrån som i symbios med ljuset från utsidan kastar sin värme mot mitt ansikte.
Det låter visserligen behagligt kanske, men utan någon som helst luft att tillgå blir det snabbt en pina.
Har jobbat hela dagen med att komprimera filer, lägga upp dem på servern, gjort om för att det blivit fel, frågat originalaren 67 gånger vad problemet är, gjort om igen, lagt upp på servern, komprimerat lite till och tagit en thailunch, två bananer, fyra päron och två små bitar Marabou 70% mörk choklad. Hepp.
Med andra ord har jag äntligen fått känna på hur tristessframkallande reklamyrket kan vara. Men hur är det man säger? Man måste vara lite nere ibland för att kunna uppleva sann gjädje. Eller nåt i den stilen.
Innebandy om två timmar. Målvakt igen. Är faktiskt riktigt supertaggad, nu jävlar ska de få se på en mur i buren.
Glömde visst tacka Tobias Ekwall när jag publicerade bilden av Snitten igår. Martin har visserligen stått för bildarbetet, men Tobbe har hängt den fantastiska rubriken. Det kommer bli något stort av den mannen någon gång.
DAGENS:
Fundering:
Hur många lock öl bör medtagas till Sweden Rock i år på fem dagar? Två? Tre?
(Förväntar mig en kommentar av Zibbo som med all säkerhet kommer att rekommendera något av den grövre sortens överdrifter).
Låt:
Toto - Africa
Behöver inte säga något mer. En klassiker som kommer hålla i hundra år.
Det låter visserligen behagligt kanske, men utan någon som helst luft att tillgå blir det snabbt en pina.
Har jobbat hela dagen med att komprimera filer, lägga upp dem på servern, gjort om för att det blivit fel, frågat originalaren 67 gånger vad problemet är, gjort om igen, lagt upp på servern, komprimerat lite till och tagit en thailunch, två bananer, fyra päron och två små bitar Marabou 70% mörk choklad. Hepp.
Med andra ord har jag äntligen fått känna på hur tristessframkallande reklamyrket kan vara. Men hur är det man säger? Man måste vara lite nere ibland för att kunna uppleva sann gjädje. Eller nåt i den stilen.
Innebandy om två timmar. Målvakt igen. Är faktiskt riktigt supertaggad, nu jävlar ska de få se på en mur i buren.
Glömde visst tacka Tobias Ekwall när jag publicerade bilden av Snitten igår. Martin har visserligen stått för bildarbetet, men Tobbe har hängt den fantastiska rubriken. Det kommer bli något stort av den mannen någon gång.
DAGENS:
Fundering:
Hur många lock öl bör medtagas till Sweden Rock i år på fem dagar? Två? Tre?
(Förväntar mig en kommentar av Zibbo som med all säkerhet kommer att rekommendera något av den grövre sortens överdrifter).
Låt:
Toto - Africa
Behöver inte säga något mer. En klassiker som kommer hålla i hundra år.
Buzz kan dra åt helvete
Igår var en skön lördag. Sovmorgon till halv tolv chill fram till klockan två.
Sen var det dags att sätta fart. Tog mig i kragen och drog ut på en löprunda på en och en halv mil. Var ju tvungen att börja ta i ordentligt inför Göteborgsvarvet om tre veckor. Öj, öj, det kändes i benen när jag kom tillbaka en dryg timme senare. Hade också en blåsa på undersidan hälen lika stor som en grapefrukt.
Men annars kändes det bra, kommer nog bli hur grymt som helst den 17 maj.
Klockan sju bar det iväg till Erik (Daase) för att tillsammans med Anders och Hultén sänka några bärs och fördjupa oss i Guitar Hero, Singstar och Buzz Frågesport.
Buzz var förbannat kul. Varje omgång låg jag hela tiden tvåa, tätt bakom Erik. Det som inte var så ball var att vid varje omgång det i slutet blev dags för avsnittet "poängtjuven" där man ska svara så snabbt som möjligt och sedan plocka poäng från en motståndare. Det var inte så förbannat lätt när plötligt alla verkade bestämt sig för gå samman i en komplott och våldta ta mig och råna mig på mina välförtjänta poäng. Detta innebar att jag till slut hamnade sist i varje tävling. Kul.
Vaknade med en smärre bakfylla idag som snabbt lade sig efter inmundigande av en liter BOB apelsinsaft. Ska upp till min kära mormor nu och hjälpa till att tvätta deras altan med högtryckstvätten. Det nog det närmaste jag kommer att få leka lite Terminator (ni vet scenen i tvåan där han står och mejar ner tjugo polisbilar med helikopterspruta). Ungefär så känner jag mig.
DAGENS:
Bild - en teckning som Snitten komponerade på min dator då jag befann mig på toa när vi var i Stockholm för ett tag sedan. Tack för den, Martin.
Sen var det dags att sätta fart. Tog mig i kragen och drog ut på en löprunda på en och en halv mil. Var ju tvungen att börja ta i ordentligt inför Göteborgsvarvet om tre veckor. Öj, öj, det kändes i benen när jag kom tillbaka en dryg timme senare. Hade också en blåsa på undersidan hälen lika stor som en grapefrukt.
Men annars kändes det bra, kommer nog bli hur grymt som helst den 17 maj.
Klockan sju bar det iväg till Erik (Daase) för att tillsammans med Anders och Hultén sänka några bärs och fördjupa oss i Guitar Hero, Singstar och Buzz Frågesport.
Buzz var förbannat kul. Varje omgång låg jag hela tiden tvåa, tätt bakom Erik. Det som inte var så ball var att vid varje omgång det i slutet blev dags för avsnittet "poängtjuven" där man ska svara så snabbt som möjligt och sedan plocka poäng från en motståndare. Det var inte så förbannat lätt när plötligt alla verkade bestämt sig för gå samman i en komplott och våldta ta mig och råna mig på mina välförtjänta poäng. Detta innebar att jag till slut hamnade sist i varje tävling. Kul.
Vaknade med en smärre bakfylla idag som snabbt lade sig efter inmundigande av en liter BOB apelsinsaft. Ska upp till min kära mormor nu och hjälpa till att tvätta deras altan med högtryckstvätten. Det nog det närmaste jag kommer att få leka lite Terminator (ni vet scenen i tvåan där han står och mejar ner tjugo polisbilar med helikopterspruta). Ungefär så känner jag mig.
DAGENS:
Bild - en teckning som Snitten komponerade på min dator då jag befann mig på toa när vi var i Stockholm för ett tag sedan. Tack för den, Martin.
Look-a-likes!
I detta avsnitt tänker jag behandla en sak som jag varit sugen på länge. Nämligen look-a-likes!
Vänner, kändisar och icke-kändisar. Alla har de en sak gemensamt. De har en dubbelgångare.
Se själva.
Henrik Zetterberg? -------------------- Marcus Turesson?
En seriemördare? --------------------Hjalmar Jonsson?
Miss Piggy? --------------------------- Blondinbella?
Quentin Tarantino? -------------------- Johan Ligardh?
En stureplansstekare? ------------------- Snitten?
DAGENS:
I-lands problem:
Bankomaten jag vandrat mot i tio minuter var så klart avstängd. Jag förbannade Herren Skaparen i en halv minut för att traska vidare mot nästa. Jobbigt.
Vänner, kändisar och icke-kändisar. Alla har de en sak gemensamt. De har en dubbelgångare.
Se själva.
Henrik Zetterberg? -------------------- Marcus Turesson?
En seriemördare? --------------------Hjalmar Jonsson?
Miss Piggy? --------------------------- Blondinbella?
Quentin Tarantino? -------------------- Johan Ligardh?
En stureplansstekare? ------------------- Snitten?
DAGENS:
I-lands problem:
Bankomaten jag vandrat mot i tio minuter var så klart avstängd. Jag förbannade Herren Skaparen i en halv minut för att traska vidare mot nästa. Jobbigt.
Ser jag hårdrock eller EMO-fjortis ut nu?
Tack i alla fall, Robin, för de vrålsnygga knapparna med mina två favoritband, Def Leppard och Pink Floyd.
Har dock funderat på vilka de är som promenerar runt med sådana här hyllningar på sina kläder och väskor.
Vi har den långhårige hårdockaren, med sliten jeansjacka, trasiga jeans, tajt AC/DC-tischa, ett par conversedojor där skosnörena gärna får släpa någon halvmeter i marken.
Vi har också den trasiga emo-fjortisen, med kolsvart hår, en svart tår under högerögat, en t-shirt som vittnar om någon konsert i Pennsylvania 30 år före de ens var påtänkta, samt en överfull portion självömkan.
Jag är nog ingen av ovanstående, även om jag liknar mig mest vid den luffiga hårdrockaren.
Men klart som fan jag kommer bära de här två ändå!
Pink Floyd och Def Leppard. Öj, öj, öj.
Har dock funderat på vilka de är som promenerar runt med sådana här hyllningar på sina kläder och väskor.
Vi har den långhårige hårdockaren, med sliten jeansjacka, trasiga jeans, tajt AC/DC-tischa, ett par conversedojor där skosnörena gärna får släpa någon halvmeter i marken.
Vi har också den trasiga emo-fjortisen, med kolsvart hår, en svart tår under högerögat, en t-shirt som vittnar om någon konsert i Pennsylvania 30 år före de ens var påtänkta, samt en överfull portion självömkan.
Jag är nog ingen av ovanstående, även om jag liknar mig mest vid den luffiga hårdrockaren.
Men klart som fan jag kommer bära de här två ändå!
Pink Floyd och Def Leppard. Öj, öj, öj.
Bowling + öl = inte bra
Vet att jag i mitt senaste inlägg förklarade hur bra det är att värma upp med öl innan bowling, då jag ansåg att jag presterar bättre när jag är lite rund om fötterna.
Så är det inte.
Efter första rundan och en öl hade jag samlat ihop 168 poöng, varav fyra strikes i rad. Det ni. Sen var det dags för nästarunda. Då tänkte jag att om jag fortsätter bärsa, så kommer skärmen bara visa kryss i fortsättningen. Men det gick käpprätt åt helvete. Det började med fyra nior i rad, för att sedan följas av sjuor, sexor och kast i vardera ränna.
Men kul, det hade jag.
Sen var det dags att dra vidare. Eftersom de flesta på min byrå ligger runt 40-strecket blev det inte att döna på något danshak, utan istället Palace. Hade aldrig varit där innan, eftersom jag synonymiserade Palace med 100-kronorsmackor och gubbar med kotlettfrillor och stekiga kostymer. Givetvis stämde mina fördomar om stället i fråga, men ölen smakade kanon.
Blev en pinsam stund när damerna i sällskapet bad mig gissa deras ålder. Gladast över mina höftingar blev nog Sara. Jag chansade på 27 och hade jag inte träffat henne innan hade jag nog tvekat på om det inte var nödvändigt att fråga efter leg om hon skulle få för sig att köpa cigaretter av mig. Hon var 36. Kraftig asgarv följde, och i vanliga fall hade jag rodnat som en liten flicka, men ölen såg till att jag bara skrattade med.
Var hemma klockan elva och har aldrig sovit så gott.
Nu sitter jag på byrån. Ska göra skithäftig reklam. Tack o hej.
DAGENS:
Fundering: Varför smakar flasköl bättre än burköl?
Låt: Pink Floyd - The Happiest Days Of Our Lives / Another Brick In The Wall (part II)
Öj, öj öj...
Så är det inte.
Efter första rundan och en öl hade jag samlat ihop 168 poöng, varav fyra strikes i rad. Det ni. Sen var det dags för nästarunda. Då tänkte jag att om jag fortsätter bärsa, så kommer skärmen bara visa kryss i fortsättningen. Men det gick käpprätt åt helvete. Det började med fyra nior i rad, för att sedan följas av sjuor, sexor och kast i vardera ränna.
Men kul, det hade jag.
Sen var det dags att dra vidare. Eftersom de flesta på min byrå ligger runt 40-strecket blev det inte att döna på något danshak, utan istället Palace. Hade aldrig varit där innan, eftersom jag synonymiserade Palace med 100-kronorsmackor och gubbar med kotlettfrillor och stekiga kostymer. Givetvis stämde mina fördomar om stället i fråga, men ölen smakade kanon.
Blev en pinsam stund när damerna i sällskapet bad mig gissa deras ålder. Gladast över mina höftingar blev nog Sara. Jag chansade på 27 och hade jag inte träffat henne innan hade jag nog tvekat på om det inte var nödvändigt att fråga efter leg om hon skulle få för sig att köpa cigaretter av mig. Hon var 36. Kraftig asgarv följde, och i vanliga fall hade jag rodnat som en liten flicka, men ölen såg till att jag bara skrattade med.
Var hemma klockan elva och har aldrig sovit så gott.
Nu sitter jag på byrån. Ska göra skithäftig reklam. Tack o hej.
DAGENS:
Fundering: Varför smakar flasköl bättre än burköl?
Låt: Pink Floyd - The Happiest Days Of Our Lives / Another Brick In The Wall (part II)
Öj, öj öj...
Victory
Blåvitt - AIK 2-0. Rätt trist match på Ullevi. Det började bra med att Jonathan Berg snorade in en frispark från trettio meter efter tio minuter och Jonas "Skallen" Wallerstedt tryckte in 2-0 med pannfläsket efter fjorton minuter.
Sen var det, som sagt, rätt trist faktiskt. Men ändå! 3 poäng till Blåvitt och det värmer i mitt hjärta.
Bowling och fest med byrån imorgon. Ska ta med ett par bärs så jag är ordentligt uppvärmd. Vet inte varför, men jag presterar alltid bättre med lite alkohol i kroppen, vare sig det gäller bowling, skitsnack eller luftgitarr.
Ser morgondagen som en ordentlig chans att bli en i gänget, bli en cool reklamare på riktigt. Nä, kanske inte precis så, men på något underligt sätt gör ändå en gemensam fylla att man har lättare att prata med varandra efteråt. Man har ju alltid någonting att snacka om dagen efter när det är dags att uggla framför datorn i åtta timmar: "Höhö, Peter, jävligt snyggt du drog den där shotbrickan i backen när du halkade på körsbäret!", eller "Mahahaaa, vad tänkte du med när du stötte på bruden med oroväckande kraftig bröstkorg och adamsäpple?".
Jag tror det är så. Gemensam fylla = gemensamma samtalsämnen = gemenskap.
Underbart med sol igen. Brillorna på för första gången på länge idag under ett stekande samtal på en bänk med Robin da man. Då är det snart sommar.
Sommar = pollen = tack o hej.
Har inte så mycket att skriva idag. Ligger här i sängen och känner hur ögonlocken börjar närma sig stängningsdags, så det är nog time och låta dem få som de vill.
Natti med er.
DAGENS:
Bästa TV just nu: Var fan är mitt band? - Magnus Uggla i högform klockan 21 på fredagkvällar.
Citat: "Det finns inget som är så snyggt att du vill ha det hela livet" *
* Min bror Daniel redogör sina ståndpuntker vad gäller tatueringar.
Men det skiter jag i. Jag ska skaffa mig en jättehäftig tatuering i alla fall. Någon gång.
Sen var det, som sagt, rätt trist faktiskt. Men ändå! 3 poäng till Blåvitt och det värmer i mitt hjärta.
Bowling och fest med byrån imorgon. Ska ta med ett par bärs så jag är ordentligt uppvärmd. Vet inte varför, men jag presterar alltid bättre med lite alkohol i kroppen, vare sig det gäller bowling, skitsnack eller luftgitarr.
Ser morgondagen som en ordentlig chans att bli en i gänget, bli en cool reklamare på riktigt. Nä, kanske inte precis så, men på något underligt sätt gör ändå en gemensam fylla att man har lättare att prata med varandra efteråt. Man har ju alltid någonting att snacka om dagen efter när det är dags att uggla framför datorn i åtta timmar: "Höhö, Peter, jävligt snyggt du drog den där shotbrickan i backen när du halkade på körsbäret!", eller "Mahahaaa, vad tänkte du med när du stötte på bruden med oroväckande kraftig bröstkorg och adamsäpple?".
Jag tror det är så. Gemensam fylla = gemensamma samtalsämnen = gemenskap.
Underbart med sol igen. Brillorna på för första gången på länge idag under ett stekande samtal på en bänk med Robin da man. Då är det snart sommar.
Sommar = pollen = tack o hej.
Har inte så mycket att skriva idag. Ligger här i sängen och känner hur ögonlocken börjar närma sig stängningsdags, så det är nog time och låta dem få som de vill.
Natti med er.
DAGENS:
Bästa TV just nu: Var fan är mitt band? - Magnus Uggla i högform klockan 21 på fredagkvällar.
Citat: "Det finns inget som är så snyggt att du vill ha det hela livet" *
* Min bror Daniel redogör sina ståndpuntker vad gäller tatueringar.
Men det skiter jag i. Jag ska skaffa mig en jättehäftig tatuering i alla fall. Någon gång.
TIDERNAS...
Tog sovmorgon till halv tolv idag. Helt fantastiskt.
Sen har det inte blivit så mycket mer vettigt, har suttit och pillat lite med logotypskisser till ett möte i morgon.
Tänkte ge mig ut och springa en mil sen, får se hur det går.
Låg uppe till halv tre i natt fär jag råkade sätta på en smörig kärleksrulle (vars namn jag inte kommer ihåg) som jag bara vara var tvungen att se klart för att se om de fick varandra i slutet. Jag vet, det låter skittöntigt, men är jag den enda som bara inte kan stänga av en film utan att se om det blir smask-smask och rabbadäng i slutet?
Skit samma.
Här är i alla fall dagens projekt.
Har försökt sammanställa "The Best of the Best", en lista som innefattar mina Nr.1 i olika avdelningar.
Jag kallar den "TIDERNAS...". Här har ni den.
TIDERNAS...
Låt:
Journey - Don't Stop Believin'
Gitarrsolo:
David Gilmour - Comfortably Numb
Pipa:
Steve Perry - Journey
Band:
Def Leppard & Pink Floyd
Film:
Gudfadern
Filmcitat:
"I'm funny how? Funny like I'm a clown?" Joe Pesci i Goodfellas
Misstag:
"Gitarrband är på väg ut" - Dick Rowe, producent på Decca Records, till The Beatles
Fyllesvin:
Tobias Ekwall
Klädesplagg:
T-shirt
Klimax:
Dream On med Aerosmith på Sweden Rock 2007
Antiklimax:
Tommy Salo-pucken i OS Salt Lake City 2002
Burgare:
Whopper med ost och bacon
Pizza:
Kebab Special på Pinan på Hönö
Glidare:
Martin "Snitten" Andersson
Käft:
Steven Tyler i Aerosmith
Oskuld:
Alla på Dreamhack
DAGENS:
Bild - en bild från seglingen förra sommaren. Tycker den på ett bra sätt sammanfattar hur jävla bra vi hade det.
Här hoppar jag från båten i farten.
Sen har det inte blivit så mycket mer vettigt, har suttit och pillat lite med logotypskisser till ett möte i morgon.
Tänkte ge mig ut och springa en mil sen, får se hur det går.
Låg uppe till halv tre i natt fär jag råkade sätta på en smörig kärleksrulle (vars namn jag inte kommer ihåg) som jag bara vara var tvungen att se klart för att se om de fick varandra i slutet. Jag vet, det låter skittöntigt, men är jag den enda som bara inte kan stänga av en film utan att se om det blir smask-smask och rabbadäng i slutet?
Skit samma.
Här är i alla fall dagens projekt.
Har försökt sammanställa "The Best of the Best", en lista som innefattar mina Nr.1 i olika avdelningar.
Jag kallar den "TIDERNAS...". Här har ni den.
TIDERNAS...
Låt:
Journey - Don't Stop Believin'
Gitarrsolo:
David Gilmour - Comfortably Numb
Pipa:
Steve Perry - Journey
Band:
Def Leppard & Pink Floyd
Film:
Gudfadern
Filmcitat:
"I'm funny how? Funny like I'm a clown?" Joe Pesci i Goodfellas
Misstag:
"Gitarrband är på väg ut" - Dick Rowe, producent på Decca Records, till The Beatles
Fyllesvin:
Tobias Ekwall
Klädesplagg:
T-shirt
Klimax:
Dream On med Aerosmith på Sweden Rock 2007
Antiklimax:
Tommy Salo-pucken i OS Salt Lake City 2002
Burgare:
Whopper med ost och bacon
Pizza:
Kebab Special på Pinan på Hönö
Glidare:
Martin "Snitten" Andersson
Käft:
Steven Tyler i Aerosmith
Oskuld:
Alla på Dreamhack
DAGENS:
Bild - en bild från seglingen förra sommaren. Tycker den på ett bra sätt sammanfattar hur jävla bra vi hade det.
Här hoppar jag från båten i farten.
"Men ring då för fan, jag har bråttom"
Ovanstående rubrik är hämtad ur en dialog från ICA MAXI klockan 14 tidigare idag.
Bakgrunden ska jag berätta för er nu.
På ICA i Kungälv där jag jobbar har det skett en del omflyttningar av varor då vi bygger ut butiken så att den ska bli svingrym på alla sätt och vis. Självklart är det en del bakåtsträvande reliker som inte förstår att ombyggnaden sker för att det ska bli bättre, utan förutsätter att vi gör det enbart för att jävlas och få gamlingarna att slita ut sina leder i jakten på en vara de omöjligt kan hitta. Det ligger ett visst problem i att inte ens vi i personalen vet exakt var Findus saltgurka ligger, men det är inte värre än att vi löser problemet tillsammans.
Nu till situationen.
Jag stod och packade upp äpplen då plötsligt en man från kritaperioden närmar sig med andan i halsen. En halv sekunds analys av hans ansiktsutryck sade mig att det inte skulle bli ett trevligt möte.
"Nu får det väl vara nog!" sade han med en förgrymmad blick.
"Hurså?", frågade jag med en ansträngt trevlig ton.
"Jag har gått runt här i 20 minuter och letat efter suketter, men det går ju för fan inte att hitta något i den här förbannade affären! Ska detta vara nödvändigt?".
"Ja, det kan ju bli lite rörigt när man bygger om, men vi gör så gott vi kan".
"Jaha, men var har ni då suketterna?".
"Hmm, jag vet inte rikt..."
"Nää, det kunde en ju förstå".
"Men jag kanske kan ta och ringa och fråga om det är någon som vet".
"Men ring då för fan! Jag har bråttom!"
Jag fick till slut tag på Martin som avslöjade var suketterna låg, varpå jag raskt skyndade dit. I detta läge hade jag god lust att slita av gubbfan sina glasögon, stampa på dem och skrika, peka på honom och skrika "Nu får vi väl se hur bra du hittar i fortsättningen! HA HA HA HA!"
Men det gjorde jag inte. Jag hämtade suketterna, återvände till gubben och sträckte ut burken.
"Varsågod" sade jag med ett leende så påklistrat att en potatis och en lysdiod hade räckt som lögndetektor.
Gubben roffade åt sig burken, grymtade något som inte var barnvänligt och gick därifrån. Kvar stod jag. Helt paff. Hur kan man vara så förbannat bitter?
Jag bryr mig inte mer om det. Får istället hoppas att han sätter en blåbärsmuffin i halsen. Och en sukett.
Var hos Richard för ett tag sen, såg slutet på Dansar Med Vargar, fick spö i tre XBOX-spel och klappade hans två råttor som gillade att nafsa mig i nacken.
I morgon blir det världsrekord i sovmorgon och en löprunda. Gött!
DAGENS:
Låt: Def Leppard - Animal
En låt som alltid piggar upp mig, kan behöva det en dag som denna. Leppard äger.
Bakgrunden ska jag berätta för er nu.
På ICA i Kungälv där jag jobbar har det skett en del omflyttningar av varor då vi bygger ut butiken så att den ska bli svingrym på alla sätt och vis. Självklart är det en del bakåtsträvande reliker som inte förstår att ombyggnaden sker för att det ska bli bättre, utan förutsätter att vi gör det enbart för att jävlas och få gamlingarna att slita ut sina leder i jakten på en vara de omöjligt kan hitta. Det ligger ett visst problem i att inte ens vi i personalen vet exakt var Findus saltgurka ligger, men det är inte värre än att vi löser problemet tillsammans.
Nu till situationen.
Jag stod och packade upp äpplen då plötsligt en man från kritaperioden närmar sig med andan i halsen. En halv sekunds analys av hans ansiktsutryck sade mig att det inte skulle bli ett trevligt möte.
"Nu får det väl vara nog!" sade han med en förgrymmad blick.
"Hurså?", frågade jag med en ansträngt trevlig ton.
"Jag har gått runt här i 20 minuter och letat efter suketter, men det går ju för fan inte att hitta något i den här förbannade affären! Ska detta vara nödvändigt?".
"Ja, det kan ju bli lite rörigt när man bygger om, men vi gör så gott vi kan".
"Jaha, men var har ni då suketterna?".
"Hmm, jag vet inte rikt..."
"Nää, det kunde en ju förstå".
"Men jag kanske kan ta och ringa och fråga om det är någon som vet".
"Men ring då för fan! Jag har bråttom!"
Jag fick till slut tag på Martin som avslöjade var suketterna låg, varpå jag raskt skyndade dit. I detta läge hade jag god lust att slita av gubbfan sina glasögon, stampa på dem och skrika, peka på honom och skrika "Nu får vi väl se hur bra du hittar i fortsättningen! HA HA HA HA!"
Men det gjorde jag inte. Jag hämtade suketterna, återvände till gubben och sträckte ut burken.
"Varsågod" sade jag med ett leende så påklistrat att en potatis och en lysdiod hade räckt som lögndetektor.
Gubben roffade åt sig burken, grymtade något som inte var barnvänligt och gick därifrån. Kvar stod jag. Helt paff. Hur kan man vara så förbannat bitter?
Jag bryr mig inte mer om det. Får istället hoppas att han sätter en blåbärsmuffin i halsen. Och en sukett.
Var hos Richard för ett tag sen, såg slutet på Dansar Med Vargar, fick spö i tre XBOX-spel och klappade hans två råttor som gillade att nafsa mig i nacken.
I morgon blir det världsrekord i sovmorgon och en löprunda. Gött!
DAGENS:
Låt: Def Leppard - Animal
En låt som alltid piggar upp mig, kan behöva det en dag som denna. Leppard äger.
Helg!
Så var det äntligen dags. Måndag, tisdag, onsdag och torsdag är till ända. Nu är fredagen här!
Egentligen borde jag hoppa högt, slita av mig kläderna, springa ut i natten och skrika ut min kärlek till det vi kallar helgen. Men varannan fredag är det inte så. Varannan fredag innebär nämligen jobb följande lördag morgon. Klockan 06.00. Mobilalarmet brukar i sedvanlig ordning ringa klockan 05.00 för att jag ska ha gott om tid på mig att duscha, klä på mig och göra mig iordning för att åka klockan 05.45. Jag brukar också, i sedvanlig ordning, snooza till 05.30 så att jag därmed har en kvart på mig att ordna allt. Följden blir att jag kutar hemfrån runt 05.53 med halvtaskig frisyr och tandkräm runt munnen.
Jag har kommit fram till att jag i framtiden har två val gällande yrkesmöjligheter.
Antingen kan jag bli skitfräsig reklamare, tjäna 100 lök i månaden och dricka paraplydrinkar till frukost. Jag kan alltid vara solbränd då jag tillbringar mestadelen av min tid på en fräsch byrå jag startat med ett gäng goda vänner på Ibiza och lämna in Ferarrin på service när det inte är något fel på den men för att jag har råd.
Eller:
Så kan jag fortsätta jobba på ICA MAXI, kuta runt som en tok på golvet så svetten lackar, bli hängd för att man glömt att fronta Bregotten i mejeriet, hjälpa tanter på 157 cm med kutrygg att nå de gula ärtorna som "står så högt upp att de inte går att nå", säga "Hej" i kassan till surgubbar med prostataproblem, skära 300 gram "extra tunna" skinkskivor till bortskämda kärringar och torka bajs på toan då någon bestämt sig för att det vore spännade att skita utanför holken. För en dunderlön på 97 kronor och 48 öre i timmen.
Jag får nog fundera på detta ett tag.
Gymmade med Robin i dag. Nu behöver han inte längre en legosoldat som drillar honom att göra 12 latsdrag istället för 9. Nu är han sin egen vrålande major och pushar sig själv att inte ge upp förän blodådern vid vänster tinninglob börjar pulsera strax under explosionsgränsen. Bra jobbat Robin. Känner på mig att det kan bli en trivsam fortsättning på gymmet för reklamstekarna Bobby & Glenn. Efter två månader på det här viset kan Peter Siepens tvättbräda ta och slänga sig i väggen.
I morrn kväll är det gött i alla fall. Hem och sova en stund, sen dra till Richard och spela XBOX tills ögonen blir torra. Najs. Måste börja träna ordentligt till Göteborgsvarvet också. Bara en månad kvar nu! 22.45 = Sovdags.
Natti natti.
DAGENS
Videoklipp:
En aprak taxichaufför tas in för förhör efter att han misstänkts ha kört rattfull.
Han får svårt att bevisa sig oskyldig. Förbannat roligt.
Egentligen borde jag hoppa högt, slita av mig kläderna, springa ut i natten och skrika ut min kärlek till det vi kallar helgen. Men varannan fredag är det inte så. Varannan fredag innebär nämligen jobb följande lördag morgon. Klockan 06.00. Mobilalarmet brukar i sedvanlig ordning ringa klockan 05.00 för att jag ska ha gott om tid på mig att duscha, klä på mig och göra mig iordning för att åka klockan 05.45. Jag brukar också, i sedvanlig ordning, snooza till 05.30 så att jag därmed har en kvart på mig att ordna allt. Följden blir att jag kutar hemfrån runt 05.53 med halvtaskig frisyr och tandkräm runt munnen.
Jag har kommit fram till att jag i framtiden har två val gällande yrkesmöjligheter.
Antingen kan jag bli skitfräsig reklamare, tjäna 100 lök i månaden och dricka paraplydrinkar till frukost. Jag kan alltid vara solbränd då jag tillbringar mestadelen av min tid på en fräsch byrå jag startat med ett gäng goda vänner på Ibiza och lämna in Ferarrin på service när det inte är något fel på den men för att jag har råd.
Eller:
Så kan jag fortsätta jobba på ICA MAXI, kuta runt som en tok på golvet så svetten lackar, bli hängd för att man glömt att fronta Bregotten i mejeriet, hjälpa tanter på 157 cm med kutrygg att nå de gula ärtorna som "står så högt upp att de inte går att nå", säga "Hej" i kassan till surgubbar med prostataproblem, skära 300 gram "extra tunna" skinkskivor till bortskämda kärringar och torka bajs på toan då någon bestämt sig för att det vore spännade att skita utanför holken. För en dunderlön på 97 kronor och 48 öre i timmen.
Jag får nog fundera på detta ett tag.
Gymmade med Robin i dag. Nu behöver han inte längre en legosoldat som drillar honom att göra 12 latsdrag istället för 9. Nu är han sin egen vrålande major och pushar sig själv att inte ge upp förän blodådern vid vänster tinninglob börjar pulsera strax under explosionsgränsen. Bra jobbat Robin. Känner på mig att det kan bli en trivsam fortsättning på gymmet för reklamstekarna Bobby & Glenn. Efter två månader på det här viset kan Peter Siepens tvättbräda ta och slänga sig i väggen.
I morrn kväll är det gött i alla fall. Hem och sova en stund, sen dra till Richard och spela XBOX tills ögonen blir torra. Najs. Måste börja träna ordentligt till Göteborgsvarvet också. Bara en månad kvar nu! 22.45 = Sovdags.
Natti natti.
DAGENS
Videoklipp:
En aprak taxichaufför tas in för förhör efter att han misstänkts ha kört rattfull.
Han får svårt att bevisa sig oskyldig. Förbannat roligt.
En skitnödig afton
Besökte Ullevi i dag med mina kära vänner Robin och Eric.
Förväntade mig en fotbollsfest där Blåvitt skulle spela ränderna ur GAIS och få dem att ligga på knä och gråtande be om nåd. Blåvitt skulle mosa makrillarna och jag skulle gå hem med ett brett flin på läpparna och den där obeskrivliga känslan av välbehag som bara infinner sig när man vunnit ett derby med 4 - 0.
Riktigt så blev det inte.
Blåvitt spelade större delen av matchen som om samtliga behövde besöka skithuset.
Ibland kunde man likna spelarna vid en kille som just skulle se till att bli av med svendomen. Oroliga. Rädda. Nervösa. Klumpiga. You name it.
0 - 0 blev det till slut i alla fall och vi har målvakts-Kim och GAIS-anfallarna som för kvällen glömt att ställa in siktet på avsluten att tacka för den poängen. Nu tar vi AIK på måndag i stället.
Kul dag på byrån i alla fall. Har pillat i lite med hemsidan och layouten för en företagsfolder.
Sen bar det av till Vasastan för att sänka två kalla med ett gottigt gäng från klassen för att dela med oss av våra praktikupplevelser.
Efter detta var det då dags för katastrofmatchen som vi inte ska tala mer om.
Nu sitter jag framför min älskade Mac och ska försöka hitta lite roliga reklamfilmer som jag tänkte visa på frukosten i morgon. Hoppas det inte blir lika skitnödigt som på Ullevi.
DAGENS:
Topp:
Fick mina två cheeseburgare med ost och ketchup på McDonald's efter bara fyra minuter. Nytt rekord. Kanske kan jag tänka mig besöka McDonald's igen nu när det börjat gå snabbt att få sin mat?
Flopp:
Fick ingen ketchup på mina burgare. Hej då, McDonald's. Hej, Burger King.
One-liner:
- Mathias, du är så seg så att om du varit en tidsålder hade du varit renässansen.*
* Eric Petterson, aka "Daase".
Mannen. Myten. Glegenden.
(Jävlar vad bra den ordleken blev).
Förväntade mig en fotbollsfest där Blåvitt skulle spela ränderna ur GAIS och få dem att ligga på knä och gråtande be om nåd. Blåvitt skulle mosa makrillarna och jag skulle gå hem med ett brett flin på läpparna och den där obeskrivliga känslan av välbehag som bara infinner sig när man vunnit ett derby med 4 - 0.
Riktigt så blev det inte.
Blåvitt spelade större delen av matchen som om samtliga behövde besöka skithuset.
Ibland kunde man likna spelarna vid en kille som just skulle se till att bli av med svendomen. Oroliga. Rädda. Nervösa. Klumpiga. You name it.
0 - 0 blev det till slut i alla fall och vi har målvakts-Kim och GAIS-anfallarna som för kvällen glömt att ställa in siktet på avsluten att tacka för den poängen. Nu tar vi AIK på måndag i stället.
Kul dag på byrån i alla fall. Har pillat i lite med hemsidan och layouten för en företagsfolder.
Sen bar det av till Vasastan för att sänka två kalla med ett gottigt gäng från klassen för att dela med oss av våra praktikupplevelser.
Efter detta var det då dags för katastrofmatchen som vi inte ska tala mer om.
Nu sitter jag framför min älskade Mac och ska försöka hitta lite roliga reklamfilmer som jag tänkte visa på frukosten i morgon. Hoppas det inte blir lika skitnödigt som på Ullevi.
DAGENS:
Topp:
Fick mina två cheeseburgare med ost och ketchup på McDonald's efter bara fyra minuter. Nytt rekord. Kanske kan jag tänka mig besöka McDonald's igen nu när det börjat gå snabbt att få sin mat?
Flopp:
Fick ingen ketchup på mina burgare. Hej då, McDonald's. Hej, Burger King.
One-liner:
- Mathias, du är så seg så att om du varit en tidsålder hade du varit renässansen.*
* Eric Petterson, aka "Daase".
Mannen. Myten. Glegenden.
(Jävlar vad bra den ordleken blev).
Reklam, reklam, reklam...
Och ännu mera reklam. Branschen är ingen dans på rosor har jag fått erfara idag.
Möte med Rebecca klockan tio i morse, har fått till uppgift att utforma en hel företagsfolder för ett företag.
Jävigt spännande, men shit - vilken press man får på sig!
"OK, Mathias. Du har ansökt som AD, nu är det dags att visa hur oerhört övergrym du är på att spruta idéer och hur fantastisk du är på att Photoshopa ihop världens snyggaste arbete". Jojo.
Och var tredje minut är det något annat som händer så den kreativa utlösningen i hjärnan som ligger runt hörnet tvingas avbrytas för att sedan få starta om på nytt igen.
Kanske är det lite som den här stopp-tekniken dom snackar om på TV för finniga loserkillar som inte kan ligga i mer än tre minuter med sin 100-kilos flickvän innan det är dags att lackera väggarna med diverse kroppsvätskor?
Kanske är det så att om jag fortsätter så här så kommer allt till slut explodera i ett enda stort kreativt cum-shot som blir hur kanon som helst? Får hoppas på det.
Efter dagens arbete var det i alla fall dags för kalas hos Bennys syster. Det blev sallad, tre fantastiska frallor, kaffe och två tårtbitar. Plus en morotskaka som det bjöds på på byrån.
Beach 2008 = avlägset.
Gym med Robin i morgon = nödvändigt
DAGENS
Låt: Bruce Springsteen - Girls In Their Summer Clothes
Fantastisk ny låt från Bossen. Får en att längta efter sommaren och konserten på Ullevi den 4:e juli.
Möte med Rebecca klockan tio i morse, har fått till uppgift att utforma en hel företagsfolder för ett företag.
Jävigt spännande, men shit - vilken press man får på sig!
"OK, Mathias. Du har ansökt som AD, nu är det dags att visa hur oerhört övergrym du är på att spruta idéer och hur fantastisk du är på att Photoshopa ihop världens snyggaste arbete". Jojo.
Och var tredje minut är det något annat som händer så den kreativa utlösningen i hjärnan som ligger runt hörnet tvingas avbrytas för att sedan få starta om på nytt igen.
Kanske är det lite som den här stopp-tekniken dom snackar om på TV för finniga loserkillar som inte kan ligga i mer än tre minuter med sin 100-kilos flickvän innan det är dags att lackera väggarna med diverse kroppsvätskor?
Kanske är det så att om jag fortsätter så här så kommer allt till slut explodera i ett enda stort kreativt cum-shot som blir hur kanon som helst? Får hoppas på det.
Efter dagens arbete var det i alla fall dags för kalas hos Bennys syster. Det blev sallad, tre fantastiska frallor, kaffe och två tårtbitar. Plus en morotskaka som det bjöds på på byrån.
Beach 2008 = avlägset.
Gym med Robin i morgon = nödvändigt
DAGENS
Låt: Bruce Springsteen - Girls In Their Summer Clothes
Fantastisk ny låt från Bossen. Får en att längta efter sommaren och konserten på Ullevi den 4:e juli.
Is there anybody in there?
Hallå igen.
Ligger här hemma i sängen och kan inte sluta lyssna på Comfortably Numb av Pink Floyd. När jag körde hem i bilen för en timme sen vred jag på volymen till den milda grad att det pep i öronen av Gilmours gittaronanerande. Härligt.
Tillbringade elva timmar på byrån idag. Elva. Det går fort när man har roligt.
Sen var det dags för veckans höjdpunkt. The peak of the week. INNEBANDY MED KLASSPOLARNA!
I hopp om att jag skulle få pröva att spela ute och inte stå i mål (som jag gjort de senaste två månaderna), pillade jag med mig klubban och målvaktsutrustningen, redo att låta nästa gubbe ta ansvaret i kassen och dra på sig masken.
Men nä. En var bollrädd, en annan sa att han var kass i mål och resten ville helt enkelt inte.
Så det blev buren för mig igen, gick rätt bra. Jonathan skjuter i 300 kilometer i timmen och den muskel jag tränade mest i dag var höfterna på grund av sidledsrörelserna jag tvingades göra varannan minut då jag vände mig om för att plocka ut den ena rökarbollen efter den andra ur nätet. Festligt.
Nu ska jag ta och nana. Reklam i morgon.
God natt som fan.
DAGENS
Fundering:
Varför tycker gamla människor om att köa utanför köpcentret i tio minuter innan det öppnat?
När jag blir pensionär ska jag sova på morgonen. Gamlingar är roliga.
Ligger här hemma i sängen och kan inte sluta lyssna på Comfortably Numb av Pink Floyd. När jag körde hem i bilen för en timme sen vred jag på volymen till den milda grad att det pep i öronen av Gilmours gittaronanerande. Härligt.
Tillbringade elva timmar på byrån idag. Elva. Det går fort när man har roligt.
Sen var det dags för veckans höjdpunkt. The peak of the week. INNEBANDY MED KLASSPOLARNA!
I hopp om att jag skulle få pröva att spela ute och inte stå i mål (som jag gjort de senaste två månaderna), pillade jag med mig klubban och målvaktsutrustningen, redo att låta nästa gubbe ta ansvaret i kassen och dra på sig masken.
Men nä. En var bollrädd, en annan sa att han var kass i mål och resten ville helt enkelt inte.
Så det blev buren för mig igen, gick rätt bra. Jonathan skjuter i 300 kilometer i timmen och den muskel jag tränade mest i dag var höfterna på grund av sidledsrörelserna jag tvingades göra varannan minut då jag vände mig om för att plocka ut den ena rökarbollen efter den andra ur nätet. Festligt.
Nu ska jag ta och nana. Reklam i morgon.
God natt som fan.
DAGENS
Fundering:
Varför tycker gamla människor om att köa utanför köpcentret i tio minuter innan det öppnat?
När jag blir pensionär ska jag sova på morgonen. Gamlingar är roliga.
Så har man hamnat här till sist
Undrade ett tag hur långt tid det skulle ta. Slutet av året? Innan jag fyller femtio? Aldrig - som en protest mot alla fjortisbloggare där ute? Men nu har det alltså hänt. Jag, Mathias Johansson, har skaffat mig en blogg. Tjohej.
Får väl ge en kort sammanfattning av mig själv så ni vet vem som sitter och knackar på tangenterna.
Mathias Johansson heter jag, 22 år gammal i maj. Bor fortfarande hemma i villa i Romelanda, ett par mil norr om Göteborg med min käre mor Marita - en kvinna som ställer upp i alla lägen, min stilige lillebror vars slips sällan sitter fel och vars musiksmak aldrig slutar förvåna . Och morsans man, Benny - en femtioårig man i sina bästa dar som har fattat en enorm förkärlek till löpslingor och rullskidor. Vår katt fläckis finns också här i huset som mest stryker runt och är kelkåt eller vill att den halvfulla skålen med torrfoder ruskas om så det fräscha bitarna hamnar högst upp. Oerhört kräsen katt. Men jag älskar honom ändå! =)
I Floda bor världens bästa tjej, Mia, som jag träffade under Sweden Rock Festival förra sommaren. Vi blev tillsammans ett kort tag därefter och nu kan jag inte tänka mig en tillvaro utan henne.
Vad i helvete sysslar en bonnläpp som jag med då?
Jo, det mesta av tiden går åt till studier. Pluggar Reklam & Marknadsföring i Göteborg och har nyss kommit ut på praktik. En byrå i stan vid namn Ellermore är min nuvarande arbetsplats och mycket i den här bloggen kommer antagligen handla om mina upplevelser där då jag spår att de kommer bli roliga, tokiga, jävliga och tröttsamma på en och samma gång.
Musik, Blåvitt, träning, Mia och flummigt umgänge med mina polare är andra stora intressen i mitt hektiska liv.
Ligger just nu träning inför Göteborgsvarvet den 17 maj. Info om sträckta vader, kollapser, spykakor och andra ting kring uppladdningen kommer uppgraderas på bloggen med tiden =)
I dag var jag hos min storebror Mats och fikade med resten av min familj. En mycket kladdig kladdkaka bjöds det på tillsammans med de obligatoriska Chip Chop Cookies. Kladdkakan var dock väldigt god kan tilläggas. Efter det tog jag en sju kilometer lång löprunda i ösregn så det klassiska "squish"-ljudet i dojorna uppenbarade sig. Najs.
I morgon är det tillbaka till byrån som gäller. Måste försöka få lite sömn nu.
DAGENS
Låt: Pink Floyd - Comfortably Numb
En av mina absoluta favoritlåtar. Kan helt enkelt inte sluta lyssna på den.
Mitt mål är att slänga upp mina favortitlåtar titt som tätt så att ni också lär er uppskatta gammal hederlig musikkonst.
Det drygt fyra minuter långa solot i slutet av David Gilmour och den enorma diskokulan är ståfräs personifierat.
Får väl ge en kort sammanfattning av mig själv så ni vet vem som sitter och knackar på tangenterna.
Mathias Johansson heter jag, 22 år gammal i maj. Bor fortfarande hemma i villa i Romelanda, ett par mil norr om Göteborg med min käre mor Marita - en kvinna som ställer upp i alla lägen, min stilige lillebror vars slips sällan sitter fel och vars musiksmak aldrig slutar förvåna . Och morsans man, Benny - en femtioårig man i sina bästa dar som har fattat en enorm förkärlek till löpslingor och rullskidor. Vår katt fläckis finns också här i huset som mest stryker runt och är kelkåt eller vill att den halvfulla skålen med torrfoder ruskas om så det fräscha bitarna hamnar högst upp. Oerhört kräsen katt. Men jag älskar honom ändå! =)
I Floda bor världens bästa tjej, Mia, som jag träffade under Sweden Rock Festival förra sommaren. Vi blev tillsammans ett kort tag därefter och nu kan jag inte tänka mig en tillvaro utan henne.
Vad i helvete sysslar en bonnläpp som jag med då?
Jo, det mesta av tiden går åt till studier. Pluggar Reklam & Marknadsföring i Göteborg och har nyss kommit ut på praktik. En byrå i stan vid namn Ellermore är min nuvarande arbetsplats och mycket i den här bloggen kommer antagligen handla om mina upplevelser där då jag spår att de kommer bli roliga, tokiga, jävliga och tröttsamma på en och samma gång.
Musik, Blåvitt, träning, Mia och flummigt umgänge med mina polare är andra stora intressen i mitt hektiska liv.
Ligger just nu träning inför Göteborgsvarvet den 17 maj. Info om sträckta vader, kollapser, spykakor och andra ting kring uppladdningen kommer uppgraderas på bloggen med tiden =)
I dag var jag hos min storebror Mats och fikade med resten av min familj. En mycket kladdig kladdkaka bjöds det på tillsammans med de obligatoriska Chip Chop Cookies. Kladdkakan var dock väldigt god kan tilläggas. Efter det tog jag en sju kilometer lång löprunda i ösregn så det klassiska "squish"-ljudet i dojorna uppenbarade sig. Najs.
I morgon är det tillbaka till byrån som gäller. Måste försöka få lite sömn nu.
DAGENS
Låt: Pink Floyd - Comfortably Numb
En av mina absoluta favoritlåtar. Kan helt enkelt inte sluta lyssna på den.
Mitt mål är att slänga upp mina favortitlåtar titt som tätt så att ni också lär er uppskatta gammal hederlig musikkonst.
Det drygt fyra minuter långa solot i slutet av David Gilmour och den enorma diskokulan är ståfräs personifierat.
